I helgen var jag i Göteborg och hade obegränsat med roligheter med mina favoriter. Vårt innestående skämt var att allt som var dåligt var Västtrafiks fel. Igår kommer jag ner till Skåne igen efter att ha spenderat måndagen med att fira mamma som fyllde år.
Jag väntar på bussen. Väntar på bussen lite till. Väntar en liten stund till. Väntar några minuter till. Har ingen känsel i tårna. Undrar om mina läppar är blå. Väntar. Bussen kommer inte. Jag ringer en taxi och försöker inbilla mig att det var lika glamoröst som i Sex and the City. Det var det inte. Det verkar aldrig vara minusgrader eller väntetid i äppelstäder. Dessutom är deras läppar aldrig blå och de fryser nog inte om tårna hur deras skor än är utformade.
Idag hade jag laddat upp med all ilska jag kunde för att få skälla ut Skånetrafiken - men nej. De är så vana vid att bussar inte kommer att de har ett omåttligt antal utskrivna och så gott som färdigskrivna formulär redo och väntandes på ett bord.
Allt är inte Västtrafiks fel. Allt är Skånetrafikens fel. Igår hade hela världens ondska sitt ursprung i Skånetragiken.
Jag väntar på bussen. Väntar på bussen lite till. Väntar en liten stund till. Väntar några minuter till. Har ingen känsel i tårna. Undrar om mina läppar är blå. Väntar. Bussen kommer inte. Jag ringer en taxi och försöker inbilla mig att det var lika glamoröst som i Sex and the City. Det var det inte. Det verkar aldrig vara minusgrader eller väntetid i äppelstäder. Dessutom är deras läppar aldrig blå och de fryser nog inte om tårna hur deras skor än är utformade.
Idag hade jag laddat upp med all ilska jag kunde för att få skälla ut Skånetrafiken - men nej. De är så vana vid att bussar inte kommer att de har ett omåttligt antal utskrivna och så gott som färdigskrivna formulär redo och väntandes på ett bord.
Allt är inte Västtrafiks fel. Allt är Skånetrafikens fel. Igår hade hela världens ondska sitt ursprung i Skånetragiken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar